Fotrally 2012 - starten

En månad innan start bestämde jag mig för att ställa upp i Fotrally. Har aldrig gått speciellt mycket utöver hundpromenader och lumpens "Jägarmarch" 1988. Men tanken att gå lungt och stilla så länge man kan lockar min nyfikenhet och har man gjort några ultra-löpningar så är ju klivet inte så långt till ultra-promenad.

Målsättning? Jag sätter sällan tidsmål. Varför vet jag inte men kanske är det ett utslag av min generella siffer-allergi. Är glad om jag prickar rätt datum och starttid. Mellan- och kilometertider kommer knappast på tal. Sluttid är av visst intresse innan jag får den, men reaktionen blir oftas "jahaja, se där". Mer intressant är upplevelsen i sig och om jag lyckas pressa ut min max-prestation. Sån't ser jag inte i siffror. Det känns i kroppen. Samma max kan ge olika tidsresultat från gång till gång.

Förberedelser? Har rastat jycken till Högdalshöjden, ca 5km, 3ggr/v sen vi flyttade till Rågsved i vintras och sprungit ca 3 mil/veckan. I övrigt är nog en halvtimmes meditation om dagen det enda.
Målet att prestera och uppleva max är ju oberoende av förberedelser så Ja, jag var såklart redo.

Möttes i Rålis av Gjutarnäve och ett bullrigt "Jahao ja, däu harr kummit faor å vinna i aorrr igen"? Herrejisses, jag ser ut som Davidsson, tänkte jag. Inte för att Jonas är ful eller så, men jag är så van att se ut som mig själv.
Detta visade sig vara så nära att vara Jonas jag skulle komma.

Starten gick och som alltid med känslan av total beredskap OCH dito förvirring. Hur det går ihop får bli en annan story, men så funkar jag.

Att ta en långpromenad kan väl inte vara så märkvärdigt?