lördag 24 september 2011

True stories from the horses mouth

Det var ju så att jag träffade den förträffliga Fröken Strävan på väg till Bosön. Hon och hennes far, Herr Strävan förmodar jag, skulle precis som jag få ta del av vad Micah True hade att berätta. Jag hade som alltid så få förväntningar som möjligt. Kanske hoppades jag på att bli inspirerad, kanske ville jag bara tillbringa lite tid med andra löpare.
Olympia-salen var fullsatt. Någonting är det med den mystiske figuren från boken "Born To Run", någonting som lockar ett par hundra människor att lägga 2 timmar av sin fredagskväll på att komma och lyssna. Vad hade de för förväntningar? Mycket snart stod det klart att kvällen inte skulle handla om löpning och allra minst "barfotalöpning". Kanske någon blev besviken? Ämnet är ju engagerande och jag har själv kommit igång med ett annorlunda löpsteg efter att ha läst boken för något år sedan. Upplevelsen är bara positiv för min del, men...
Jag tror att den ibland heta debatten handlar om annat än skor och löpsteg. Sådant har ju diskuterats år ut och in sedan länge/alltid. Sällan har det blivit lika känsloladdat som nu. Det handlar om något annat där barfota vs. stötdämpning är symboler, inte det egentliga ämnet. Micah snuddade vid detta vid några tillfällen.
"It started out with this camraderie and support between runners, but now it's all about money"
"There's nothing wrong with marketing, I just don't wanna be part of it"
"People were screaming and yelling and it was probably about money as it usually is with gringos"
(mina inte exakt ordagranna citat, men you get the point)
- USA is...well, let's not go into politics, sa han.
Det är där den moderna löparskon klämmer om du frågar mig. Väldigt få springer barfota. Raramuris använder oftast sina gör-det-själv-sandaler. Jag springer bara barfota i gräs och på stränder. Låt oss kalla det minimalism istället. Vad är det minimalism står för egentligen? Låt mig spåna lite om det och ställa detta mot "skoindustrin".

Minimalism: Frihet, självständighet, spontanitet, lek, ledighet, samhörighet, hamoni, att vara
Skoindustri: Påverkan, grupptryck, scheman, struktur, prestation, stress, att lyckas

Minimalism kan symbolisera det naturliga och genuina. "Maximalism" kan stå för det tillverkade och konstlade.

I det perspektivet så blir det mer en politisk fråga och något som handlar om livsåskådning. Det blir lättare att förstå alla hetsiga och missriktade inlägg då (från båda håll). Micah vet säkert detta och därför håller han sig klokt nog borta från frågan om skor eller inte skor. För honom är det en icke-fråga. Klok man.

Nu ska jag se hur det gick för dem som sprang Lidingöloppet.